Förändrar breathwork vårt medvetandetillstånd?

Vad händer i hjärnan och varför känns det ibland som att man “försvinner”?

Har du någon gång varit med om en breathwork-session där tiden plötsligt verkar försvinna? Där kroppen känns långt borta, tankarna blir mer drömlika och du efteråt undrar om du faktiskt somnade en stund?

Det är en ganska vanlig upplevelse. Och den väcker en större fråga: kan breathwork faktiskt förändra vårt medvetandetillstånd?

Svaret är att andningen kan påverka betydligt mer än vi kanske först tänker på. När vi medvetet förändrar vårt sätt att andas påverkar vi inte bara lungorna, utan också nervsystemet, kroppens kemi, hjärnans aktivitet och vår uppmärksamhet. I vissa typer av breathwork kan det leda till att vår vanliga upplevelse av tid, kropp, tankar och känslor förändras.

Det är en av de saker jag tycker är mest fascinerande med breathwork. Vi arbetar med något så konkret som andetaget, men det kan förändra hela vår upplevelse av det som händer inom oss. – Linda Kirsebom, grundare Beyond Breath

Vi brukar ibland prata om hjärnvågor för att beskriva olika former av hjärnaktivitet. Beta förknippas ofta med aktivt tänkande och problemlösning, alpha med avslappnad vakenhet och theta med bland annat dåsighet, meditation och övergången mellan vakenhet och sömn.

Men verkligheten är mer komplex än att hjärnan bara går från en våg till en annan. Flera frekvenser är aktiva samtidigt och förändras beroende på vad vi gör, vad vi känner och vart vi riktar vår uppmärksamhet.

Därför är det lite för förenklat att säga att breathwork “tar oss från beta till alpha och sedan theta”. Däremot finns det forskning som visar att medveten andning kan förändra hjärnans aktivitet.

Vid långsam, reglerande andning har studier bland annat sett ökad alphaaktivitet. Samtidigt påverkas det autonoma nervsystemet och samspelet mellan andning, hjärtrytm och hjärna. Det stämmer ganska väl med det många upplever i en lugn breathwork-session: tankarna börjar tona ner, kroppen blir mer närvarande och uppmärksamheten flyttar från det yttre till det inre.

Det är ofta här som känslan av att “försvinna” kan börja uppstå.

Somnade jag, eller var jag någon annanstans?

Många beskriver efter en session att de tappat tidsuppfattningen eller inte riktigt vet om de sov. Ibland har man förstås gjort det. Men ibland befinner man sig snarare i ett slags gränsland mellan full vakenhet och sömn.

Det brukar kallas ett hypnagogt tillstånd.

Det är samma typ av övergångstillstånd som vi naturligt passerar när vi håller på att somna. Tankarna blir mindre linjära och logiska, bilder eller minnen kan dyka upp spontant och känslan av kroppen kan förändras. Du kan fortfarande höra musiken eller facilitatorns röst, men samtidigt känna att du varit långt borta.

Breathwork skapar ofta flera av de förutsättningar som kan föra oss närmare ett sådant tillstånd. Vi ligger stilla. Vi sluter ögonen. Yttre stimuli minskar. Uppmärksamheten går inåt. Andningen blir rytmisk och regelbunden.

Det betyder inte att breathwork automatiskt försätter oss i theta eller i ett sömntillstånd. Men upplevelsen kan absolut börja likna det gränsland där vakenhet, meditation och sömn överlappar.

När det mentala bruset minskar kan vi ofta uppleva kroppen och våra inre signaler mycket tydligare. Det är inte nödvändigtvis att vi försvinner från oss själva, ibland är det snarare tvärtom. Vi kommer närmare.

När andningen blir mer intensiv

Vid mer intensiv breathwork händer delvis andra saker.

I exempelvis Conscious Connected Breathing och andra former av high-ventilation breathwork blir andningen djupare och snabbare än kroppens behov. Då förändras bland annat mängden koldioxid i blodet, vilket i sin tur påverkar blodets pH, blodkärlen i hjärnan och nervsystemets aktivitet.

Det kan ge ganska tydliga fysiska upplevelser: stickningar, förändrad kroppsuppfattning, starka känslor eller känslan av att kroppen förändras eller nästan löses upp. Och här börjar vi närma oss det som inom forskningen kallas altered states of consciousness ; förändrade medvetandetillstånd.

Under sådana tillstånd kan vår vanliga upplevelse av oss själva, tiden och omvärlden förändras. Vissa upplever starka känslor, visuella fenomen, spontana minnen eller en förändrad känsla av jaget.

Det är också därför uttrycket “psychedelic breathwork” har blivit vanligare. Det betyder däremot inte att breathwork och psykedeliska substanser fungerar på samma sätt i hjärnan. De biologiska mekanismerna skiljer sig. Men vissa delar av den subjektiva upplevelsen kan likna varandra.

Nyare forskning på hyperventilerande breathwork visar också att dessa tillstånd går att se fysiologiskt. Studier har bland annat visat förändringar i hjärnans blodflöde, hjärnans nätverksaktivitet och i områden som är involverade i interoception, dvs hur hjärnan registrerar och tolkar signaler från kroppen.

Forskningen är fortfarande relativt ung, men den börjar ge en tydligare bild av något som breathwork-utövare länge beskrivit erfarenhetsmässigt: andningen kan förändra vårt inre tillstånd på djupet.

Från analys till upplevelse

I vardagen befinner sig många av oss stora delar av tiden i ett väldigt mentalt läge. Vi analyserar, planerar, löser problem, scrollar och tar emot information.

Under breathwork händer ofta motsatsen.

Vi riktar uppmärksamheten mot andetaget, kroppen, hjärtslagen och det som känns. Det här har mycket att göra med interoception, hjärnans förmåga att uppfatta vad som händer inne i kroppen. När den uppmärksamheten förstärks kan också upplevelsen av oss själva förändras.

Kanske är det därför vissa känslor eller minnen kan bli mer tillgängliga. Inte för att de plötsligt skapas i stunden, utan för att det vanliga mentala bruset minskar och kroppens signaler får mer utrymme.

För mig är det här kärnan i breathwork. Att gå från att bara tänka om det vi känner till att faktiskt uppleva det i kroppen. När vi släpper lite av kontrollen kan vi ibland få tillgång till lager som vi annars inte når lika lätt.

Men det starkaste tillståndet är inte alltid det viktigaste

Det kan vara lätt att tro att en lyckad breathwork-session måste innehålla stora känslor, starka kroppsförnimmelser eller en känsla av att lämna verkligheten en stund.

Så ser jag inte på det: Ett förändrat medvetandetillstånd kan vara intressant, men det är inte ett självändamål.

Ibland sker den viktigaste förflyttningen mycket mer subtilt. Att plötsligt känna kroppen tydligare. Att kunna stanna kvar i en känsla istället för att fly från den. Att märka att nervsystemet faktiskt går att påverka. Att hitta en stillhet man inte haft tillgång till tidigare.

Det är också därför trygghet är så viktig.

Djupare är inte alltid bättre. Starkare är inte alltid mer läkande.

När kroppen känner sig tillräckligt trygg behöver vi inte pressa fram en upplevelse. Då kan processen få utvecklas i sin egen takt.

Jag tror inte på att jaga den starkaste möjliga breathwork-upplevelsen. Trygghet måste alltid komma först. När kroppen känner sig säker kan vi gradvis släppa lite av kontrollen och låta det som finns under ytan få större utrymme.

Så – förändrar breathwork vårt medvetandetillstånd?

Ja, det kan det.

Men kanske är det mest intressanta inte exakt vilken hjärnvåg som dominerar eller om vi kan sätta ett exakt namn på tillståndet.

Det intressanta är att andetaget ger oss en direkt väg in i vårt nervsystem och vår upplevelse av oss själva.

Ibland lugnar det.

Ibland aktiverar det.

Ibland gör det att tiden verkar stanna.

Och ibland kan det kännas som om vi “försvinner” en stund.

Men kanske handlar breathwork i grunden inte om att försvinna. Kanske handlar det om att för en stund lämna det ständiga tänkandet och komma närmare det som faktiskt pågår inom oss.

Forskning i korthet

Forskning kring breathwork och förändrade medvetandetillstånd är fortfarande ett växande område. Studier på långsam andning visar påverkan på bland annat det autonoma nervsystemet, HRV och hjärnans elektriska aktivitet. Studier på mer intensiv high-ventilation breathwork har också visat förändringar i hjärnans blodflöde, nätverksaktivitet och subjektiva medvetandetillstånd.

Det betyder inte att alla former av breathwork ger samma effekt eller att breathwork kan likställas med psykedeliska substanser. Men forskningen stärker bilden av andetaget som ett kraftfullt sätt att påverka både kropp, hjärna och medvetande.

Källor och vidare läsning: Zaccaro et al. (2018), How Breath-Control Can Change Your Life: A Systematic Review on Psycho-Physiological Correlates of Slow Breathing. Frontiers in Human Neuroscience.

Fincham et al. (2023), High ventilation breathwork practices: An overview of their effects, mechanisms, and considerations for clinical applications. Neuroscience & Biobehavioral Reviews.

Kartar et al. (2025), forskning om neurobiologiska förändringar och altered states under high-ventilation breathwork med musik.

Nyare forskning från 2026 har även undersökt förändringar i cerebralt blodflöde och hjärnans nätverksaktivitet under intensiv breathwork.